Fast-fri

Hon "satt fast", i underlaget likt en havstulpan som sitter fast på klippan, under havets yta. Bryt dig loss! Var inte rädd. Ge dig själv frihet, det är du värd!

Energi. Full eller tom.

Nunnan hade gått inåt; i meditation. Sångerskan hade gått utåt; med sin sång, sitt artisteri.
Jag vet vad jag hade behövt göra. Jag hade behövt, gå utåt. Inte inåt.

Nu slog jag knut på mig själv. Jag tog ett steg bakåt, i stället för framåt. Katastrof! Jag lyckades med, att släcka min egen eld.

Jag hade behövt tänka på min energi. Släppa det som tar min energi bakom mig, och gå framåt och öppna upp för det som kan ge mig energi.

Hela kroppen är ju energi, eller brist på energi, alla celler drivs av energi. Energi är basalt, det är grunden. Att hålla sin energi på en hög nivå, så att man håller sin eld levande. Så att man mår bra och är glad. Det är livsvisdom, som inte kan läras teoretiskt på någon kurs, eller att någon annan gör det åt en. Det är bara man själv, som kan fixa det. Det finns ingen högre makt/gud som kan fixa det, heller. Det är man själv, som vuxen individ, som måste ta de nödvändiga stegen, så att man kommer framåt. Så att man kan växa och utvecklas.

Lev

Det är meningen att du ska vara i din kraft. Inte att du lever i skuggan, i förminskande relationer eller att du gör dig mindre än vad du är -det blir bara löjligt.

Var snäll och kärleksfull, mot dig själv. Det mår du och omgivningen bäst av. I längden.

Paul Van Dyk

DJ Paul Van Dyk -Sensation White 2004

Promoe -inflation

Arkitektur

Arkitekten Gert Wingårdh, har fått rita många byggnader i Stockholm, och nu i Kivik, i skåne mm.
Han ritar stora kolosser som är svarta på utsidan, ingen stil, inget kul, bunkeraktigt. Alltså, jag blir skrämd, när jag ser dessa byggnader. Varför "smutsa ner" den offentliga miljön, med sådan arkitektur? Jag blir deprimerad, av sådana byggnader. Wingårdh har ingen stil, enligt min smak. Sluta anlita denna arkitekt på större offentliga platser! Han passar mer i det forna Sovjets arkitektur eller något sådant. Usch. Fram för mer harmonisk, kraftfull, färgglad, fantasifull, elegant arkitektur tex.! Arkitektur som känns mer mänsklig, i stället för monstruös, och som gör en glad i stället för deprimerad.

Det är inte så lyckat att vara arkitekt av ego-skäl, om man saknar talang -då man påverkar många människor med sina verk/byggnader. Medborgarna ska ju få se dessa byggnader på nära håll, dagligdags, i åratal framöver. Det innebär ett samhällsansvar; att man gör så att medborgarna trivs/mår bra på de här platserna i det offentliga rummet.

Det här gillar jag tex. :
Slottet i Uppsala -rosa, ligger uppe på en kulle -vackert, harmoniskt
Turning Torso i Malmö -förmedlar kraft, är fantasieggande
Stora torg, med uteserveringar runt, där man kan ha politiska demonstrationer -förmedlar rymd, människor man mötas, folkliv i tex. Malmö, Madrid.
Trafalgar Square i London, med en massa fontäner, trappor, stora skulpturer -svalka i sommarhettan, kraft från lejonskulpturer bla, folkliv.

Riktning

Lyssnar man på själen, så vet man vad man ska göra. Man ser klart.

Liv

Hon har glöd, i blicken. Hon lever.

Det gäller att hålla sin livsenergi levande. Att inte "ta död" på sig. Att göra saker man tycker är kul, vara där man känner sig levande, vara med människor som man tycker är kul. Börjar det gå på tomgång, agera och ta dig ur det. Men, då gäller det att tänka positivt och inte negativt, släppa det dåliga, inte tycka synd om sig själv -och gå vidare!
Har du en bergvägg mitt framför ansiktet, är det svårt att se utvägar/möjligheter/öppningar. Då gäller det att fysiskt förflytta sig från bergväggen till ett ställe där man ser ljuset, -move your body and the mind will follow.

Stöd

Hålla om sig själv. Ge sig själv en klapp på axeln. Jag finns där, för mig -jag släpper inte taget.
Så att man kan vara trygg, i sig själv. Att man kan lita på sig själv.

Det är ju bra, med stöd från andra, men det viktiga är att man själv kan ge sig stöd.

Bejaka sig själv

Att stå upp för sig själv. Hålla handen mot sitt hjärta. Och göra det jag vill!
Det är att bejaka sig själv.

Gör man det, kan man undvika att bli sjuk, tror jag. Håller man däremot på och velar fram och tillbaka, likt en åsna mellan två hötappar, då finns risken att man kan bli sjuk. Om man tvekar, för länge, utan att komma till skott sas. Livet är här och nu, inte sedan, inte då. Nu generaliserar jag, men ändå.

Happy

Från Sanna Ehdins blogg. Enkelt och sant.
Det svåra är att göra det.

Hög

Nu vill jag må bra, i hela kroppen. Inifrån och ut, utifrån och in. Jag har bestämt mig, för det. Jag håller en linje.

Mörka, låga energier som eventuellt kommer i min väg, ignorerar jag bara.

Bort

Jag vill inte ha några spöken, som bor i min kropp. Schaaasss!

Värde

Jag är någon. Jag är bra. Jag har ett egenvärde.

Jag är inte perfekt, men jag duger. Ingen människa är perfekt.

Steg

Att våga är att förlora fotfästet en stund, att inte våga är att förlora sig själv.

Kropp-riktning

I stället för att få fast mark under fötterna, kraft i min kropp och värme. Så att jag kunde få skarpa konturer, och uttrycka min färgstarka själ.
Så blev det att jag kände skräck; vilket gjorde att min kropp krympte i hop, jag tappade all energi och kraft, och blev kall i kroppen. Jag kunde härmed inte uttrycka mina färger, som finns under, och mitt stundtals häftiga temperament.

Detta är en tragedi, för mig. Jag är bedrövad. Jag är lamslagen. Jag har förlorat min frihet. Den frihet som en frisk kropp, kan ge.

Jag gjorde ett misstag. Jag tog inte det steg som var nödvändigt, för min utveckling att ta. Jag gick inte i den riktning, som min kropp ville. Min kropp sa det åt mig; men jag valde att gå emot dess vilja, på grund av rädsla/förvirring/hjärnspöken. Så mycket tankar i mitt huvud, rena kriget!

När det blir som att man ska lösa någon differentialekvation, för att kunna ta ett steg -då har man gjort det överdrivet komplicerat, för sig.

Jag hade klarat av, att ta steget. Det är klart, att jag hade det! I efterhand, vet jag det. Men, då är det för sent.

Det ligger mycket i tanken; att man tänker positivt, i stället för negativt. Det här ska gå! Jag ska dit!

Lyssna på kroppen, kroppen är intelligentare än tanken. När det gäller, -kör på magkänslan! Rid på vågen. Följ med i flödet.

Skådespelare

Såg ett tvprogram om skådespelaren Ernst Hugo Järegård. Jag blev helt förälskad, i honom! Ja, han var så egen, så intelligent, så på tvärs, så ömsint. En skådespelare med karaktär. Det är man sannerligen inte bortskämd med. Speciellt i Sverige kan skådespelare vara så tråkiga, och även i Hollywood, de senaste 40 åren typ.

Kul att Järegård gjorde lite revolt mot Ingmar Bergman. Järegård regisserade sig själv, som sagt. Han hade en urkraft i sig, en hög energi -och den fick han utlopp för, i sitt skådespeleri. Det var som att taket lyfte, när han satte i gång med sina utbrott, känslostormar, kroppsgymnastik etc. på scenen. Han var genialisk!

Sedan var det kul att han fick ett slags genombrott/nystart i sitt arbete med regissören von Trier, i Danmark. Man blir sällan profet i sitt eget hemland, som man brukar säga.