Samtal

Samtal är en underbar, suverän umgängesform. Som inte nog kan överskattas. Den ene lyssnar medan den andre talar till punkt, och tvärtom. Inget annat som stör eller distraherar.
Å andra sidan, som någon skrev, är det fullt av samtal överallt. På tv, i radio, på scenen, på jobbet... Man ska prata om allting, två vuxna människor som sitter stilla -och ska prata. Hur onaturligt, konstlat kan inte det kännas i bland. Ja, rätt ofta; när man inte är på samma våglängd som den andre så att säga. Som när man har utvecklingssamtal med chefen på jobbet. Vad är det för spännande, oförutsett som kan hända? Inte mycket. Man ska bara vara tacksam över att man blivit inbokad för den här tiden, den här timmen med chefen. Jaha.

Medkänsla

Den unga kvinnan på hamburgerrestaurangen. Hon tittar rakt in i ögonen på mannen som beställer. Mannen pratar snabbt och osammanhängande. Det är mycket saker han säger, kanske gör han en stor beställning. Han tvekar. Hon står med sina mörka ögon som inte rör sig ur fläcken, Ja säger hon. Hon är inte irriterad, hon bara möter honom helt och fullt. Jag tänker att hon kommer att bli en utmärkt mor. Jag ser henne framför mig, som hustru och mamma till flera barn som hon har en nära kontakt med. Mannens energi hade lätt kunnat göra en annan människa nervös. Men hon är rotad i jorden, hennes hjärta har starka, sega rötter som ringlar sig ner i jorden och sprickor. Sprickor, hon har säkert sprickor, men hon använder dem på ett mycket konstruktivt sätt.
Sprickor kan öppna upp, så att man känner med andra människor.

Övervakning

Det känns lite som att ja, vi vet var hon bor, vilket telefonnummer, vilken dator hon har. Nu ska vi minsann se till att hon tycker likadant som vi. Staten sitter och skrattar.
Övervakningssamhället. Att övervaka oskyldiga. Jag har blivit född, varit barn, blivit vuxen här i det här landet. Nu kan en dag staten få för sig att henne ska vi övervaka. Det känns som ett övergrepp. Så gör man bara inte. Man ska väl mötas med tillit, inte med icke-tillit –vad har ni för människosyn där i de politiska partierna som propagerar för avlyssning, buggning, kameraövervakning. Vad är det för skillnad mot en diktatur, berätta för mig! Det är ju det som utmärker en diktatur, att man sätter medborgarna i skräck och oro. Man vet aldrig… Gör bara som vi säger, säg bara JA, har man bara rent mjöl i påsen så.
LÄGG AV!!!
SLUTA KRÄNKA MIG!
SLUTA SKRÄM MIG!

TRO

Ett dammkorn av äkthet. En tro. Det räcker.
Sedan att det hänt en massa på vägen, att man är vilsen ute i samhället är en annan sak. Jag ser dammkornet, och ler.

Eftersmak

Efter att ha varit på en föreläsning, jag kan gå därifrån och tycka att Jamen, det här var bra. En del att tänka på, en del handfasta råd, en del livserfarenheter etc.
Men i bland kan det komma en bitter eftersmak, i bland flera dagar efteråt. Vad var det egentligen hon/han sa? Gick jag på vältaligheten och den fina ytan? Det är inte så smickrande.
Speciellt i vår tid verkar det vara viktigt att vara positiv och ge energi. Inget fel i det. Men energi, utan empati -Nej tack! säger jag.
Energi utan medvetenhet är som "tomma kalorier" i skräpmat. Det är farligt för dig. Någon dåre som står och skriker Kom igen! Tänk positivt! eller en idiot som står och sjunger en schlager utan känsla -det klarar jag mig utan.