Kattöde1

Då jag jobbade på Karolinska Institutet för länge sedan 1997-98, fanns det en försöksdjursavdelning nere i källaren. Där fanns det en katt instängd bakom galler i ett litet bås. Jag glömmer aldrig ansiktsuttrycket, på den katten. Den såg verkligen ledsen och instängd ut. Ögonen var ledsna och såg ensamma ut, och kroppen var ganska stum och orörlig. Katten var djupt olycklig, det var ingen tvekan om det. Den såg tidlös ut. Hade den varit utan kontakt med andra levande varelser i en vecka, eller i 100 år? Det var som att tiden, hade stannat. En katt brukar vara modig och utforskande, behöver frihet, annars går den under. Denna katt, som användes som försöksdjur på något sätt, hade blivit berövad sin frihet. Det var fruktansvärt att se. Ett hemskt öde, för den katten att gå till mötes. (om den inte blev räddad på något sätt, senare, man kan ju alltid hoppas, men antagligen inte.)