Natur

Två män sitter på fiket. En är mustig, robust och sitter bredbent. Den andre är smalare, sitter mer hängande och luftig och med känsliga ögon. Båda är på bra humör, och ler och skämtar och hälsar till människor omkring.
Jag tänker att jag är nog mer lik den smale mannen i sinnet. Är han musiker? (Han har hantverkarkläder, men han kan ju vara musiker ändå.) Men, jag dras mer till den mer fyllige mannen. Motsatser dras ju till varandra.
Den mustige mannen, har inget som helst "bagage", tycks det. Han har "slängt av" sig allt, och sitter där på en stol med utsikt över kaféet, och är stadig som en fura, med kraftiga rötter som går ner i den varma jorden.

Den unga tjejen som jobbar på caféet har en enkel, personlig och skön stil. Hon tilltalar alla gäster som att man redan känner varandra, utan att vara för gåpåig eller dominant, utan hon är lyhörd. Lite som att människor hälsar på varandra när de är ute på fjället, utan att man känner varandra -det bara känns naturligt.